Vi startade från Latorp på fredag vid 11 – tiden och var framme i Partille strax före kl. 15. En halvtimme senare steg vi ombord på bussen där vi och våra medresenärer från Närke, Weine och Ellinor, satte oss på våra vanliga platser nere i bussen, en fyrsätesplats med bord emellan.

Sent besked om att vår planerade färjetur mellan Trelleborg och Travemünde blev inställd och rutten ändrades till Tyskland via Rödby till Puttgarden och vidare mot Lübeck och första hotellnatten på resan.

På lördag morgon väntade bussresa till Groningen i Nederländerna och resans första tävling Drenthe 2 dagars!

Tävlingen arrangerades vid en badplats med pool och lekplats samt ett friluftsområde med vandringsstigar i en härlig terräng. Rolig bana i fin terräng utan inslag av taggbuskar!

Efter tävlingen ett snabbt ombyte till torra kläder, genomgång av dagens misstag och därefter buss till vårt hotell för dusch och middag i den ordningen.

Söndagens tävling arrangerades på ny arena och efter prisutdelning med medaljer i trä och kakor till nästan alla blev det en lång bussresa till Rouen i Frankrike och vårt boende för natten. Det sammanlagda resultatet blev för vår del en 1:a plats för Birgitta och 2:a platser för Ellinor, Weine och Runo. Många kakor alltså!

Efter ytterligare en natts god sömn fortsatte bussen mot St. Malo. En kort promenad på en sprintbana i sta`n blev måndagens träning och vi kan konstatera att Höst Öst inte är vad det varit. Å andra sidan är ju inte vi det heller.

När vi kom till bussen fick vi besked om att onsdagens färjeturer var inställda pga. den förväntade stormen Ciarán. Vi skulle nu åka tillbaka till St. Malo redan på tisdag kväll.

Efter tisdagens pampiga frukost på hotell Pommes d`Or med en hovmästare som försökte bringa ordning på oss genom att föra oss till rätt bord åkte vi till dagens träning i en för oss helt annorlunda terräng. Sanddyner med höjder och gropar samt enstaka träd och områden med taggbuskar på en karta med skalan 1:3 000 och ekvidistans 2 m blev för svår för både Runo och mig. Stor bom på första kontrollen för mig då jag sprang 3 ggr så långt innan jag hittade någon att fråga. För att tjäna lite tid genade jag genom ett tätt snår med taggbuskar och vackra blommor. Kom i mål riven och blodig och trodde nog att Runo skulle slå mig men han gick inte runt efter att ha varit ännu längre bort från kontroll ett.

Kartan med vår bana.

Onsdag morgon startade vi med en utflykt till ett världsberömt gammalt kloster som också är ett världsarv. Saint Michel heter det efter ärkeängeln Mikael som inspirerade en man att bygga det på 990-talet. Det har härbärgerat både munkar, fängelsekunder och nazityskar under historiens gång.

Efter detta kulturella inslag åkte vi till nästa träning, ett område med stora, sandbeväxta sanddyner i form av kullar, sänkor och gropar. Här låg kontrollerna nere på backen med en liten skärm och stiftklämmor – nostalgi!

Var vaken av och till under natt mot torsdag då kraftigt regn slog mot fönstret. Även dånande blåst hördes från orkanen Ciarán med vindhastigheter på upp mot 170 km per timme. Strömmen gick vid 6 tiden och vi undrade hur det skulle gå med frukosten! Strömmen kom tillbaka emellertid men när vi kom ner och skulle äta var det mesta slut! Fick i alla fall en förpackning yoghurt, en liten brödbit och en mugg kaffe - påvert!

Dock avfärd 8.30 som blev 9.30 mot Normandie och Dagen D information av inköpt infödd guide. Många minnesmärken på plats med allahanda rester från landstigningen av de allierade. Vädret var exakt så som det var under Dagen D sas det! Välarrangerat med andra ord! De som gick ut kunde knappt stå stilla i blåsten.

Sista stoppet blev vid en kyrka där en man hängde i sin fallskärm, detta arrangerat som ett minne av en händelse under landstigningen. Det såg mycket verkligt ut! Han överlevde!

Buss hela fredagen med ett mat-och toalettstopp. Roade oss med kortspel, bokläsning och en tupplur. Väl framme väntade middag på litet ställe nära vårt hotell Ibis. Vi beställde en meny med förrätt, huvudrätt och efterrätt som smakade OK men inte mer. Den franska matens goda rykte är överdrivet. 

På lördagen sprang vi en bana i Namur där jag blev diskad eftersom jag inte hade varit vid kontroll 11! Däremot hade jag besökt kontroll 15 två ggr! Konstigt tyckte jag men det stämde nog. En tröst i bedrövelsen var den goda morotsoppan och de varma smörgåsarna vi fick efter tävlingen!                                            

Sista tävlingen arrangerades av familjen Stamer samt klubbkamrater i Hildesheim i Tyskland. Efter tävlingen bjöds vi på ärtsoppa, korv, bröd och kaka.

Därefter buss mot Puttgarden, Rödby, Öresundsbron och åter till Sverige. Folk släpptes av längs vägen och i Partille blev bussen tom. Vi åkte mot Latorp och anlände vid 4 -tiden på morgonen och somnade direkt. /Birgitta och Runo

PS! Väl hemma kunde vi med hjälp av Quick Route härleda mitt lopp i Namur och upptäckte då att jag inte är klokare än en nybörjare!

Fotografer: Jonny Nimvik, Birgitta och Runo